Pressmeddelande: Rädda primärvården i Kristinestad

PRESSMEDDELANDE angående hälsovården i Kristinestad

Rädda primärvården i Kristinestad

Det finns tre skäl till varför primärvården vid Bottenhavets Hälsa, det vill säga hälsocentralen i Kristinestad, behöver finnas kvar:

1. Kostnadseffektiviteten
2. De långa avstånden till centralsjukhuset i Vasa
3. Rätten till vård på sitt eget språk

Stadsdirektör Mila Segervall lyfter fram att en välfungerande primärvård är kostnadseffektiv.
Foto: Kajsa Snickars

Kostnaderna

Kostnaderna för specialvården har årligen stigit med 2-4 procent medan hälsocentralerna, som sköter primärvården utveckla vården utan ökade anslag.

En välfungerande primärvård är kostnadseffektiv och minskar trycket på specialsjukvården. Basvården ska finnas så nära som möjligt. Monteras den ner blir specialvården dyrare. Att vårda så många som möjligt i Kristinestad är kostnadseffektivare för Österbottens välfärdsområde, patienterna, Folkpensionsanstalten och skattebetalarna.

Det är oacceptabelt att som Österbottens välfärdsområde nu gör i sin jakt på utgifter torpedera inarbetade kostnadseffektiva vårdkoncept. När primärvårdens resurser beskärs haltar vårdkedjan. Då primärvården inte längre sköts tillfredsställande ökar belastningen på och kostnaderna för specialsjukvården. Och den är kostsam från förut.

Enligt de riksomfattande målen för social- och hälsovården ska primärvården stärkas och vara tillgänglig för alla i rätt tid och med hög standard. En snabbare tillgång till vård minskar behovet av specialiserad vård.

Kristinestadsbor som inte tas om hand i den egna Hälsocentralen tvingas till långa och tidskrävande taxi- och ambulansresor mellan Kristinestad och Vasa. Priset för en taxiresa från HVC i Kristinestad till centralsjukhuset i Vasa är 575 euro. De här transporterna kostar årligen minst 600 000 euro, vilket är 6 procent av utgifterna för sjukvården. Det är mycket pengar för någonting som stjäl patienternas tid, förorsakar dem omak och skadar miljön. Folkpensionsanstalten betalar för resorna, inte välfärdsområdet, men det görs likväl med skattemedel.

Förutom de stora ekonomiska kostnaderna innebär detta även att sjuka människor tillbringar timmar på vägarna, vilket inte kan anses vara god vård. Därtill leder detta till en negativ inverkan på miljön, vilket rimmar illa med de klimatmål som Finland har. Det är dags att se hela kostnaden för vården.

Ett vårddygn i Geritrim kostar 345 euro, vilket är mindre än medeltalet för ett vårddygn inom välfärdsområdet. Likväl skickar Österbottens välfärdsområde hellre en åldring med bårtaxi eller ambulans till enheter 200 kilometer bort. Ett dygn på akuten i Vasa centralsjukhus kostar drygt 500 euro.

Vasa centralsjukhus försåg hälsocentralen i Kristinestad med ny röntgenutrustning i renoverade och ändamålsenliga utrymmen 2021. Den är oumbärlig för primärvårdsjouren och ortopedmottagningen och behövs i arbetshälsovården och grunddiagnostiken i primärvården. Nu hotar Österbottens välfärdsområde med att flytta bort röntgenapparaturen.

I Kristinestad utförs årligen 3000-3500 röntgen-, ultraljuds- och mammografiundersökningar. Av dessa svarar privata KristinaMedi för 600-700 undersökningar. Ifall röntgen i Kristinestad avslutas minskar förutsättningarna för den privata sjukvården medan sjuktransporterna med åtföljande koldioxidutsläpp ökar och arbetstid går förlorad: enligt beräkningar 21 ton ökat utsläpp och förlorad årsarbetstid för fyra personer (7000 timmar).

De långa avstånden

Kristinestad är en vidsträckt kommun, från dess södra del är avståndet till Vasa över 150 kilometer. Från Kristinestads centrum är det 28 kilometer till centrum i Närpes, men från de södra delarna av Kristinestad är avståndet till Närpes 60 kilometer. Närpes ligger över 60 kilometer närmare Vasa, från norra Närpes är det 45 kilometer till Vasa.

På grund av de långa avstånden till Vasa centralsjukhus har HVC i Kristinestad försökt upprätthålla en primärvårdsjour, vilket Närpes HVC inte visat intresse för.

Tvåspråkigheten

I Kristinestad är andelen finskspråkiga 41,3 procent och andelen svenskspråkiga 53,7. Kristinestad är en av landets mest tvåspråkiga kommuner. Den levande tvåspråkigheten garanterar sjukvård på båda språken. Närpes är tvåspråkig bara till namnet. Där finns inte denna naturliga tvåspråkighet. Där är 75,3 procent svenskspråkiga och 5,2 procent finskspråkiga. I Kaskö är 59,3 procent av invånarna finskspråkiga och 26,9 procent svenskspråkiga. Hälsocentralen i Närpes kan inte ersätta den i Kristinestad.

Hälsovårdscentralen i Kristinestad är den enda tvåspråkiga inrättningen i sitt slag i välfärdsområdets södra region.

Rätten till vård på eget språk gäller också Österbottens välfärdsområdes avlastningsvårdplatser. I Närpes har finskspråkiga åldringar med begränsade språkkunskaper blivit bemötta av personal som inte närmelsevis behärskar landets första språk.

- En välfungerande och mångsidig primär- och socialvård i Kristinestad är enda sättet för Österbottens välfärdsområde att garantera att de finskspråkiga i sydösterbotten ska få vård på sitt modersmål, säger Dennis Rundt från Medborgarforum.

Under samma tak

I Kristinestad planeras stora industrietableringar som ökar behovet av service inom och utanför arbetshälsovården.

I Kristinestad har en fungerande primärvård byggts under samma tak. Redan 2011 skapades familjecentret på sjukhusbacken, som ett av de första av sitt slag i Finland. För att underlätta för de som använder tjänsterna flyttade stadens bildningskansli in i fastigheten för några år sedan. Sjukhusbyggnaderna bildar en vårdhelhet. Här finns flera aktörer som samarbetar:

• Bottenhavets Hälsa med läkar- och sjukskötarmottagning, akutmottagning, fysioterapi, allmänmedicinsk avdelning, tandvård och rådgivning.
• Fimlabs laboratorietjänster.
• Österbottens välfärdsområdes röntgentjänster och dialys.
• KristinaMedi med företagshälsovård, allmän- och specialläkarmottagningar, dagkirurgi, gastro- och endoskopier samt operationssalar.
• Geritrim som erbjuder vård av äldre samt en rehabiliteringsprocess som understöder vårdkedjorna och minskar belastningen på specialsjukvård.
  
  

KristinaMedi och Geritrim utnyttjar röntgen och laboratoriet. KristinaMedis specialvård har genomgående varit förmånligare än centralsjukhusets.

- Det är lättare att reglera vårdstegen när all service finns under samma tak som på Sjukhusbacken. Bara så kan vi utveckla och förstärka primärvården och minska på specialsjukvårdens stadigt stigande kostnadsspiral. En bättre och effektivare hälso-och primärvård minskar trycket på specialsjukvården. Och det var den ursprungliga avsikten med hälsovårdsreformen, säger stadsdirektör Mila Segervall.

Hälsovårdsreformen ska garantera likvärdig och kvalitativ vård, göra den lättillgängligare och dämpa kostnadsökningarna. I Kristinestad blir det möjligt bara hälsocentralen förblir intakt.

Bilaga till pressmeddelandet:

Transporten av patienter mellan Kristinestad och Vasa/Jakobstad kostar:

Med ambulans

Från HVC i Kristinestad till Vasa                  575 euro per resa
Från Sideby till Vasa                                        695 euro      ”

Med taxi

Från HVC i Kristinestad till Vasa                   160 euro      ”
Från HVC i Kristinestad till Jakobstad         320 euro      ”
bår/rullstolstillägg                                               40 euro      ”
Fram och tillbaka till Jakobstad                     700 euro      ”
Till Jakobstad och taxi hem 1005 + 320 =  1325 euro      ”  (motsv 4 vårddagar på Geritrim)

Kristinestads utgifter för specialvården 2021 var 10 074 000 euro. Uppskattad årlig utgift för sjuktransporter Kristinestad-Vasa/Jakobstad är 600 000 euro. Vad kunde välfärdsområdet producera i form av hälsovård för den summan som är sex procent av utgifterna för sjukvården?

FPA betalar för transporterna, inte välfärdsområdet, men likväl med skattemedel.

Kristinestads Medborgarforum
ordförande Dennis Rundt

Staden Kristinestad
stadsdirektör Mila Segervall